Efterinmätning
Täckdikningsplanen är bara ett förslagEn täckdikningsplan är aldrig ett exakt facit var täckdikessystemet hamnade på fältet! En täckdikningsplan är bara ett förslag på var täckdikessystemet kan hamna på fältet! Av olika skäl, följer sällan täckdikningsentreprenören den uppgjorda täckdikningsplanen till punkt och pricka. Vanliga skäl till avvikelserAvvikelser från täckdikningsplanen kan bero på dolda stenar och berg i marken, som gör det omöjligt att dra rören exakt där täckdikningsprojektören har ritat in dem på täckdikningsplanen. Dessa dolda stenar är omöjliga att upptäcka vid en täckdikningsprojektering, åtminstone till en försvarbar kostnad. Används gamla handritade och handkopierade täckdikningsplaner som underlag till den nya täckdikningsplanen, är det hopplöst att få gamla stamledningar och grenledningar ("sugledningar") inritade på exakt rätt ställe. Detta är en annan vanlig orsak till avvikelse från täckdikningsplanen. Slutligen bygger många täckdikningsplaner på inmätningar med en alldeles för låg medelpunkttäthet. Skit in ger ju skit ut. Efterinmätning är däremot ett facitEtt klokt beslutDet är en mycket god princip att alltid mäta in det nyanlagda täckdikessystemet. För då erhålls ett exakt facit var täckdikessystemet slutligen hamnade på fälten. Därmed blir det enkelt att återfinna enskilda täckdiken, när behovet väl uppstår efter 10 - 50 år - förutsatt att både koordinater och koordinatsystem är väl kända! Dessutom är det alltid bra att ha ett dokument, som verkligen visar att fältet är täckdikat, t.ex. i samband med försäljning av gården, arrendetvister, tvister med bredbandbolag som drar kablar över gärdet först och frågar sedan om lov, tvångsinlösningar... Förbered för framtidenVid all framtida nygrävning är det ju mycket värdefullt att känna till exakt var t.ex. täckdikesrör, befintliga kablar och kulvertar tidigare har grävts ner på den aktuella platsen. Då slipper grävmaskinisten riskera att gräva sönder befintliga ledningar och dylikt - helt i onödan och på din bekostnad! Måste ske direktAll efterinmätning måste dock ske direkt efter att täckdikessystemet har lagts ner i marken. Spåren från den utförda täckdikningen måste nämligen vara klart synliga i fält, för att en efterinmätning ska kunna genomföras. Lantbrukaren får vackert avvakta med plöjning och harvning av det nytäckdikade fältet, tills hela efterinmätningen är klar. Mätprocedur i fältUnder en efterinmätning måste varje täckdike mätas in var för sig. Varje täckdike måste alltså mätas klart, innan inmätningen av nästa täckdike kan påbörjas. Anledningen är att enstaka täckdiken kan böja av eller vara extra korta, speciellt om fältet har en ojämn form. Det räcker alltså inte med att bara gå runt fältet längs fältkanten och mäta in täckdikesändarna. Väl framför datorn, blir det då lätt att para i hop fel täckdikesändar med varandra... Dessutom kan enstaka täckdiken vara böjda - vilket inte syns från åkerkanten! Det kan även vara svårt att upptäcka korta täckdiken från åkerkanten. Egna efterinmätningarSjälvklart sker alla mina efterinmätningar direkt i rikets nät med min nätverks-RTK, RTK-GPS och totalstation. Då blir absolutprecisionen i rikets nät ca 1,5 - 2 centimeter i sidled. Skapar ritningen direkt i fältTack vare konfigureringen mellan min kontrollenhet och mitt ritprogram, gör jag i princip hela ritningen direkt ute i fält. Därmed försvinner risken att täckdikena blir felritade i ritprogrammet. De nylagda och efterinmätta täckdikessystemen ritas sedan snabbt upp i TopoCAD.
Vad bör mätas inUtöver det nylagda täckdikessystemet, bör även de enskilda grussilarna mätas in - förutsatt att de nu syns! Grussilarnas exakta position i rikets nät är ju en mycket värdefull kunskap, om dräneringen senare behöver kompletteras med t.ex. en tubulering eller en slitsdränering. Självfallet bör även eventuella nergrävda brunnar, elkablar, telekablar, avloppsrör, nergrävda bevattningsstammar och hydranter efterinmätas med centimeternoggrannhet i rikets nät. Då kan ju även dessa lätt återfinnas i framtiden, när behovet väl uppstår. Vad levererasEfterinmätningen levereras som en laminerad CAD-ritning med 4 - 5 olaminerade papperskopior i rikets nät. Ett exemplar skickas alltid till länsstyrelsens vattenarkiv för arkivering. Resultatet kan också levereras som en koordinatlista i rikets nät, för import till ditt växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt). Återfinna täckdikena i framtidenDen dagen då lantbrukaren behöver gräva fram något täckdike, så blir det väldigt lätt att exakt återfinna det aktuella täckdiket med en nätverks-RTK - speciellt om denna metod används! Om hela täckdikessystemet behöver spolrensas i framtiden, blir det väldigt enkelt att finna lämpliga platser för spolgroparna. Dock måste täckdikenas koordinater från efterinmätningen sparas på lämpligt sätt. Dessutom måste exakt samma koordinatsystem och geoidmodell användas vid en framtida utsättning, som användes vid efterinmätningen. Entreprenörer och efterinmätningJag frågade täckdikningsentreprenörerna (i främst Västra Götalands län) om de brukade göra efterinmätningar på sina utförda täckdikningar. Endast 8 % av täckdikningsentreprenörerna gjorde regelbundet efterinmätningar med DGPS och 25 % gjorde det ibland. Följaktligen gjorde 69 % av täckdikningsentreprenörerna aldrig någon efterinmätning. All deras efterinmätning sker med DGPS, som har en mätnoggrannhet på ca 0,5 - 5 meter. Alla mina efterinmätningar sker ju med centimeternoggrannhet i rikets nät. Så du kan lugnt välja MätNiklas för all efterinmätning. En specialvariant av efterinmätningBakgrundI den omgrävda jorden rakt ovanför täckdikena, blir markstrukturen ofta mycket bättre än i det övriga fältet. Detta syns tydligt i den växande grödan, som då blir betydligt frodigare och grönare rakt över själva täckdikena. Detta gäller främst under torrår. När fungerar detI en undersökning bland 150 lantbrukare i Västra Götalands län, uppgav ca 52 % att de såg tydliga band i grödan efter täckdikesrören. Om dessa band syns tydligt, går det givetvis bra att efterinmäta täckdikesrören med min nätverks-RTK, RTK-GPS och totalstation. Sämre noggrannhetNoggrannheten blir förstås inte lika bra, som vid en traditionell efterinmätning. Noggrannheten kan dock bli tillräcklig god, för att användas som ett underlag till ditt växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt). Resultatet kan också användas till kommande täckdikningsplaner. Specialaren kräver dock en del redigerande i ritprogrammet, innan det färdiga täckdikessystemet kan presenteras på en CAD-ritning. Det är ju t.ex. inte alla täckdikesrör, som garanterat syns i fält! Jämfört med var själva täckdikesröret börjar och slutar i marken, har det ofta grävts ca 1 - 2 meter utanför täckdikesrörets båda ändar. Även den extra grävningen syns i vegetationen på samma sätt som själva täckdikesröret gör och mäts därför lätt in som en del av täckdiket. Vad levererasResultatet levereras som en laminerad CAD-ritning med 4 - 5 olaminerade papperskopior i rikets nät. Ett exemplar skickas alltid till länsstyrelsens vattenarkiv för arkivering. Resultatet kan också levereras som en koordinatlista i rikets nät, för import till ditt växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt). VisionerMin vision är att jag gör täckdikningsplanen som idag. Sedan mailas CAD-filen till täckdikningsentreprenören, som då laddar in den i sin GPS-styrda täckdikningsmaskin. Täckdikningsentreprenören kör enligt täckdikningsplanen. Eventuella avvikelser från min ursprungliga täckdikningsplan, dokumenteras av täckdikningsentreprenören och mailas tillbaks till mig. Då sker efterinmätningen automatiskt i samband med täckdikningen. Den efterinmätta täckdikningsplanen mailar jag sedan i ett lämpligt filformat till lantbrukaren, som då laddar in den i sitt växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt). Ett exemplar mailas också till länsstyrelsens vattenarkiv för arkivering. Vad saknasIdag kör ingen täckdikningsentreprenör med GPS-styrning på sin täckdikningsmaskin. Alltför få lantbrukare kör med ett växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt).
Vill då gå tillbaks till startsidan klickar du här! Vill du gå tillbaks till täckdikningsprojekteringen kan du klicka här! Kontakta MätNiklas!
|
