Projektering av täkterBakgrundTäktmaterial behövs för många olika ändamål, som t.ex. utfyllnadsmaterial vid vägbyggen och anläggningsarbeten. Matjord behövs till bl.a. fotbollsplaner, golfbanor, grönytor, trädgårdar och kolonilotter. Miljöbalkens kravKräver tillståndAll täktverksamhet kräver (enligt miljöbalken) ett giltigt täkttillstånd från länsstyrelsen. Täkttillstånd ges normalt för fem år i taget. Sedan behöver täkttillståndet förnyas vid eventuell fortsatt täktverksamhet. De enda undantagen från kravet på ett giltigt täkttillstånd, är när täktmassorna används för husbehov och till driften på den egna brukningsenheten. Dessutom måste täktverksamheten då ske på den egna fastigheten. Dubbla samrådIdag är det mycket krångligt att erhålla ett nytt täkttillstånd enligt miljöbalken. För det första krävs både ett tidigt samråd (MB 6 kap 4 §) och ett vanligt samråd (MB 12 kap 6 §) med grannar, kommun, länsstyrelse och andra berörda. Det tidiga samrådet (MB 6 kap 4 §) är bara rådgivande, men det vanliga samrådet (MB 12 kap 6 §) är däremot beslutande. Projektering och miljökonsekvensbeskrivning (MKB)Innan det vanliga samrådet (MB 12 kap 6 §) kan genomföras, krävs dessutom en ordentlig projektering och en gedigen miljökonsekvensbeskrivning (MKB). BrytningsavgiftFörst därefter kan ett eventuellt täkttillstånd erhållas från länsstyrelsen. Täkttillståndet kan kopplas till vissa tvingande villkor. Dessutom kan en bytningsavgift tas ut, som kopplas till mängden uttagen material från täkten. Länsstyrelsens kravProjekteringenDetaljerade ritningarFör det första krävs en detaljerad nulägesritning med höjdkurvor över området, som visar hur området ser ut idag. Dessutom krävs en omfattande brytningsplan, som visar hur (och i vilken ordning) de olika delarna av täkten kommer att brytas och behandlas. Slutligen krävs en efterbehandlingsplan (med bl.a. höjdkurvor). Av efterbehandlingsplanen ska det klart framgå, hur täktområdet kommer att se ut då täktverksamheten är avslutad och klar. En ordentlig rapportEn utförlig beskrivning ska författas med bl.a. områdets areal, totala brytningsvolym, transportvägar till och från täkten, brytningstider, årliga materialuttag, olika behandlingssteg (sortering, krossning...) och nödvändig maskinutrustning för täktverksamheten. GrundvattenytanSka täktverksamheten fortsätta under grundvattenytan, ska detta särskilt anges i beskrivningen. Ska täktverksamheten enbart ske ovanför grundvattenytan, ska detta också anges i beskrivningen. Dessutom behövs då grundvattenytans nivå beskrivas, samt fortlöpande kontrolleras under täktverksamhetens gång! MiljökonsekvensbeskrivningenDet krävs en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), där miljöeffekterna av vägtransporterna (på transportvägarna) beskrivs. Vidare ska bullernivån specificeras, både buller från täkten i sig och buller från vägtransporterna. Om den direkta täktverksamheten och/eller materialtransporterna från täkten skapar damm (s.k. damning), ska det anges i miljökonsekvensbeskrivningen. Kommer damning att förekomma, ska nödvändiga åtgärder vidtas (och utförligt beskrivas) för att minimera damningen. Slutligen ska täktverksamhetens samtliga effekter på hydrologi, kulturmiljö, fornminnen, naturmiljö m.m. beskrivas så exakt som möjligt i miljökonsekvensbeskrivningen. Mina projekteringarJag gör allt från täktansökan till projektering och miljökonsekvensbeskrivning. Täktens huvudsyfteÄr det en täkt...En viktig principfråga i sammanhanget är huvudsyftet med täkten. Om huvudsyftet är att försälja täktmaterialet, så ska det räknas som en täktverksamhet (med allt som detta innebär, se ovan). ...eller en våtmark/dammOm däremot huvudsyftet är att anlägga en våtmark/damm (som då delfinansieras med försäljning av de bortgrävda massorna), ska detta inte räknas som en täkt utan som en våtmark/damm. Det är kontentan av den prejudicerande domen M-9095-02 från Miljööverdomstolen (Svea Hovrätt). Självfallet måste mängden försåld material vara relevant för den areal våtmark/damm som sedan skapas. Det går ju t.ex. inte att skala av och försälja material från ca 3-4 hektar mark, för att sedan anlägga en symbolisk våtmark/damm på ca 0,1 hektar. För då är det uppenbart en täktverksamhet som pågår, där den lilla våtmarken/dammen är en del av efterbehandlingsplanen. Olika tolkningarNotera också att vissa länsstyrelser inte anser att dom M-9095-02 från Miljööverdomstolen (Svea Hovrätt) är ett prejudikat, utan bara gäller just det enskilda fallet! Var beredd att strida hårt för din rätt, om du vill delfinansiera din våtmark/damm med en försäljning av de bortgrävda massorna.
För att gå tillbaks till startsidan kan du klicka här! Kontakta MätNiklas!
|
