Våtmarksanläggningens praktiska processDet kan bli en lång väg ifrån den första tanken på att anlägga en våtmark till att våtmarken är färdiggrävd. I princip kan anläggningsprocessen delas upp i 8 steg, som bör ske i följande kronologisk ordning:
Första stegetOm du funderar på att anlägga en våtmark, bör du först fundera hur våtmarken bör se ut samt dess huvudsakliga syfte, d.v.s. varför du vill anlägga en våtmark samt var den bör hamna. Om du tänker igenom det hela ordentligt, går resten av processen mycket lättare. Här kan en våtmarksrådgivning vara på sin plats. Fråga gärna andra som har anlagt våtmarker till råds. Samråd med grannar och andra berördaDet är viktigt att tidigt informera berörda grannar, vägsamfälligheter, dikesföretag, ledningsägare m.fl. om dina våtmarksplaner. Anledningen är enkel. Om någon har synpunkter på eller invändningar mot den tänkta våtmarken, så är det ju bra om synpunkterna och invändningarna kommer fram långt innan projektering och grävning har påbörjats. Trots allt är det ju mycket enklare och billigare att modifiera dina ursprungliga våtmarksplaner nu, än att behöva flytta hela våtmarken när den är färdiggrävd... Dessutom slipper du riskera en massa bråk med folkilskna grannar under tiden. Vatten är ju (liksom jakt, fruntimmer och vägar) ett vanligt trätoämne mellan grannar på landsbygden. Många kan ha synpunkter på våtmarkenVägsamfälligheten kan ju ha synpunkter på ifall vägbanan behöver höjas eller om våtmarken kräver en större vägtrumma under vägen. Dikningsföretaget kan ju ha synpunkter på hur mycket vatten som får släppas ut till dikningsföretaget, hur högt vattenytan kan tänkas få stiga samt om placeringen av våtmarken är acceptabel för att dikningsföretaget fortfarande kan fungera. Dessutom kan det bli aktuellt med en omprövning av andelstalen i dikningsföretaget. Ledningsägaren vill ju fortsätta kunna komma åt sina ledningar och stolpar. Grannar vill inte ju få sin egen mark försumpad på grund av för högt vattenstånd i våtmarken. De kan ju också vara oroliga för mygg! Det kan också komma fram många trevliga idéer eller förslag under samrådet, som gör våtmarken ännu trevligare. Tillståndsansökan till länsstyrelsenAlla nyanlagda våtmarker kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt miljöbalken. Därför ska du ansöka om s.k. tidig samråd enligt 6 kap. 4 § i miljöbalken, alternativt enkelt samråd enligt 12 kap. 6 § i miljöbalken. Ansökan om samråd lämnas in till länsstyrelsen i ditt län. AnsökningenI ansökningen ska en kort beskrivning över området och den tänkta våtmarken vara med, inklusive kartor. Har du haft samråd med berörda grannar, ska det klart och tydligt anges i samrådet, liksom eventuella synpunkter som framkom under samrådet. Om du har tänkt att ta vatten för bevattningsändamål, plantera in fisk eller kräftor, eller försälja de bortgrävda jordmassorna (täkt), ska detta klart och tydligt anges i samrådet. En tjänsteman från länsstyrelsens naturvårdsenhet måste komma ut och besiktiga området för den tänkta våtmarken, innan ett beslut om tillstånd eller avslag kan tas. Notera att ett tillstånd kan omgärdas av flera begränsningar, som då ofta anges i länsstyrelsens beslut. Tidigt eller enkelt samrådSkillnaden mellan s.k. tidigt samråd (MB 6 kap 4 §) och enkelt samråd (MB 12 kap 6 §) är att enkelt samråd är beslutande medan tidigt samråd är endast rådgivande. Efter ett tidigt samråd (MB 6 kap 4 §) krävs alltid ett enkelt samråd (MB 12 kap. 6§) innan våtmarken får anläggas. Om våtmarken kräver en ny vattendom eller en ändring av en befintlig vattendom, krävs alltid att processen påbörjas med s.k. tidigt samråd enligt MB 6 kap 4§ och fortsätter vidare upp till miljödomstolen. Annars räcker det som regel med enkelt samråd enligt 12 kap 6 § i miljöbalken. Om du inte ansöker om samrådEnligt 11 kap 9 § i miljöbalken får ingen våtmark börja anläggas innan länsstyrelsens skriftliga tillstånd har meddelats. Om så sker riskeras böter samt krav på att den nyanlagda våtmarken skall tas bort. Dessutom kan tillståndet omgärdas av eventuella begränsningar, som då ofta anges i länsstyrelsens beslut. Intresseanmälan för anläggningsbidrag m.m.Önskas anläggningsbidrag (ett EU-bidrag) för våtmarken, ska en s.k. intresseanmälan också lämnas till länsstyrelsens lantbruksenhet. Intresseanmälan ska innehålla en kort beskrivning på det tänkta våtmarken, samt info om gjorda samråd med grannar och tillståndsansökningar till länsstyrelsen. Notera dock att idag kan enbart anläggningsbidrag erhållas i vissa jordbrukstäta län och då enbart om huvudsyftet är att minska kväveläckaget och fosforläckaget från åkrarna. Ju mer åkerareal som finns i avrinningsområdet, ju större kan anläggningsbidraget bli. En tjänsteman från länsstyrelsens lantbruksenhet kommer ut och besiktigar det tänkta området för våtmarken, för att bedöma om anläggningsbidrag och skötselstöd kan erhållas och i så fall på vilka grunder. Anläggningsbidrag och skötselstöd får i så fall sökas separat. Skogsvårdsstyrelsen har också lite medel för små våtmarker på skogmark. Här ska huvudsyftet vara biologisk mångfald och bidraget är f.n. på max 10 000 kr per objekt - max 70 % kostnadstäckning. Vikten av en ordentlig projekteringNär länsstyrelsens skriftliga tillstånd för anläggning samt eventuella skriftliga förhandsbesked om anläggningsstöd meddelats, bör våtmarken projekteras för bästa resultat. Det är endast genom en riktig projektering som pålitliga siffror erhålls på vattenvolymer, schaktmassor, mängden jord i vallarna och öar, samt en acceptabel dimensionering på avlopp och tillflöden utifrån avrinningsområdets storlek! Vidare kan eventuella skadligt biverkningar av våtmarken lätt förutses, kvantifieras och därmed lätt undvikas genom en väl tilltagen dimensionering på breddavlopp och regleranordningar. Slutligen ges tydliga anvisningar för hur vallarna ska anläggas för att hålla, samt pålitliga skötselråd! Utan en riktig projektering blir det bara vilda gissningar på t.ex. volymer, som kan bli helt felaktiga som, t.ex. på Greppa näringens våtmarksrådgivning. Då blir det också svårt att förutse eventuella skadligt biverkningar av våtmarken i allmänhet (t.ex. skador på omgivande mark) och kvantifieringen av dessa i synnerhet! Dessutom finns en hel del entreprenörer som helt enkelt inte kan dimensionera vallar och avlopp så att våtmarken håller länge! Ansökan om anläggningsstödMed goda projekteringssiffror som grund, kan anläggningsstöd för våtmarker sökas. Anläggningsstödet är så utformat att det täcker en viss del av anläggningskostnaden inklusive projekteringskostnaden, dock bara upp till en viss maxinivå. Stödets maximala storlek så väl som den andel av anläggningskostnaden plus projekteringskostnaden som ersätts, varierar mellan olika delar av landet. Anläggningsstödet ska minska näringsläckagetHuvudsyftet med anläggningsstödet är att minska kväveläckaget och fosforläckaget från åkrarna. Därför beviljas vanligtvis enbart anläggningsstöd för sådana våtmarker som har minst ca 10-15 hektar åker i avrinningsområdet till våtmarken. Ju mer åker som finns i avrinningsområdet, ju större anläggningsbidrag kan betalas ut. Tumregeln är 50-100 hektar åker i avrinningsområdet per hektar anläggningsstödberättigad våtmark. Öka den bakomliggande åkerarealenI vissa fall kan vatten pumpas in från kanaler och åar som har mycket åkerareal i sina avrinningsområden. Då kan också åkerarealen i våtmarkens avrinningsområde öka! Hur mycket åkerarealen ökar beror på hur mycket vatten som pumpas in från ån/kanalen till våtmarken, samt hur mycket åkerareal som finns i avrinningsområdet till ån/kanalen! Observera att inpumpningen kan kräva ett nytt samråd enligt miljöbalken! Täkt eller våtmarkNotera att försäljning av schaktmassor ofta räknas som täktverksamhet av länsstyrelsen, även när syftet med täkten är att finansiera våtmarken - åtminstone i vissa län! Dock finns en dom M-9095-02 från Miljööverdomstolen (Svea Hovrätt) som medger att en viss försäljning av t.ex. matjord kan få ske utan att det ska räknas som en täkt. Huvudsyftet ska då vara att anlägga en våtmark och "täktverksamheten" blir då en biprodukt. Dock varierar bedömningen oerhört starkt från länsstyrelse till länsstyrelse. Vid ansökan för anläggningsstöd räknas försäljningen av massor som en inkomst av våtmarken. Genomförandet och slutbesiktningNär eventuellt skriftligt beslut om anläggningsstöd har meddelats från länsstyrelsen, är det bara att börja gräva enligt den detaljerade projekteringsplanen. Ofta kan en del av anläggningsstödet betalas ut i förtid för att lindra kostnaderna. Om du erhåller anläggningsstöd, ska den färdiga våtmarken slutbesiktas och godkännas av en tjänsteman på länsstyrelsens lantbruksenhet innan hela stödet kan betalas ut. Observera att anläggningsstöd inte betalas ut för våtmarker som har anlagts på ett undermåligt sätt! Tänk på att det är viktigt att värn och vallar görs ordentligt för att våtmarken ska kunna fungera i många år! Skynda långsamt! Processen från den första intresseanmälan och samrådet till den färdiga våtmarken tar ofta flera år! Skötsel och skötselstödEn våtmark kräver årlig skötsel och underhåll för att inte växa igen till ett fult stinkande sumphål, som mest består av bladvass och kaveldun samt lite sly. En igenväxt våtmark fungerar inte som näringsfälla och ger dålig biologisk mångfald. Om våtmarken anläggs på befintlig åkermark eller betesmark kan även ett 20-årigt skötselstöd erhållas på f.n. 3000 kr/hektar i grundersättning + 800 kr/hektar om den färdiga våtmarken dessutom betas eller slås av (slåtter). Om det blivande våtmarksområdet räknas som impediment vid besiktning i samband med intresseanmälan, kan det vara en god idé att först beta av det tänkta våtmarksområdet i några år innan tillstånd för våtmarken söks, om så är möjligt. Då blir ju området hux flux en betesmark och därmed berättigat till skötselstöd. Ett krav för att både anläggningsstödet och det 20-åriga skötselstödet ska utbetalas, är att hela våtmarksanläggningen också underhålls i 20 år. Missköts våtmarken så att den växer igen, kan du bli återbetalningsskyldig av både utbetalt skötselstöd och anläggningsstöd - med straffränta! Vill du ha hjälp med ett eller flera moment i våtmarksprocessen, kan du med förtroende vända dig till MätNiklas! Tillbaks till startsidan! Tillbaks till våtmarksprojekteringen!
|